ok!

Evelina röt i över att hon kollat in här redan två gånger idag och jag har inte skrivit någonting..
Kan ju berätta att det tog mig två dagar över att läsa ut en bok som heter Varför gråter inte Emma?
Mitt hjärta har vart super laddat, mina känslor gick inte att styra, och mina tårar kunde jag inte hålla inne.
Tänker inte sammanfatta någonting kring boken, för jag blev så påverkad av den så jag blev alldeles chockad över det. Jag har fått mardrömar och jag har tänkt på flera gånger om och om igen. Det handlar iallafall om det som hände i arboga för ett par år sedan. Till och med mamsen började läsa boken efter mig, och när hon också gnatat igenom den bad hon mig om en ny bok så jag gav hon boken Gömda som också är sann och jädrans kripande bok den där också. Så nu jädrans lusläser hon.

Vi har ju kickat igång school igen, och det känns väl inte allt för trevligt. Har haft sådan huvudvärk och något segt som börjar följer efter mig dag ut till dag in. Men sover gott om nätterna det gör jag, men tok för mycket knasiga drömmar. Igår umgicks jag med Lina och det var ju en bra tid sedan, så det var skönt att bara få lyssna på allt som händer runt hennes liv och hon förstår mig så bra, jag behöver knappt säga någonting. Det bara är så. Precis som det ska vara.

Jag hade ju min praktik på Lekia som jag nämnt och det var superskoj! Trivdes så bra där och det var en stor skillnad mot klädaffär och självklart livsmedels butik.

Just ni gluttar jag litegranna på Top Model, jag har helt ändrat mina funderingar på vissa, helt plötsligt tycker jag vissa är skit grymma rent ut sagt, haha fast dom kom in med värsta attityden i början som jag inte alls gillade.
& det allra bästa är att desperate housewives börjar om en halvtimme, sista säsongen så det kommer bli spännande! Herregud hur många år har det egentligen hållt igång? Har följt det varenda vecka iallafall :)


Den här stan kan få mig så hög
Den här stan kan få mig så låg
Den här stan får aldrig nog av saker som går sönder
Tyckte de sjöng om änglar när jag gick förbi
Men jag måste varit galen
Vad var det som verkade så stort
Vad var det som kändes så magiskt




längtar....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0